Ändra ditt omslagsfoto
jenspang
Ändra ditt omslagsfoto
Boxholm
Status för denna avändare är Godkänd

När jag som barn olovligt såg min första varulvs- och vampyrfilm hemma hos en kompis slogs jag av den där känslan av besatthet och okontrollerbar lust som dessa två människohybrider besitter. Det var en ‘gammal’ film och jag kan endast minnas några få scener, men den där känslan av törst har satt sig som något mystiskt välbekant.

2010 såg jag första gången Sara-Vide Ericsons examensprojekt Shewolf och plötsligt föll liksom några bitar på plats. Shewolf består i en serie målningar av en rad tillfälliga relationer. Relationerna var obalanserade och på målningarna klänger hon sig fast, uppmärksamhetssökande utan gehör. (Ansiktena är otydliga och rörelserna korta och precisa, intima) Målningarna ackompanjeras av en stor mängd snabba skisser av just varulvar. Det som slog mig var den intensiva besattheten verket var grundat i, och av den motsägelsefulla men ändå självklara kopplingen mellan sexuell förvirring och kontroll. Jag läser i Karin Johannissons Den Sårade Divan om olika typer av (kvinnliga, sexuella) identiteter. Hon menar att rollerna blir konstruerade och spelade hur vi än bär oss åt, vi bygger upp en identitet och spelar den. Besattheten är återkommande, något mänskligt normalt, men som kvinnligt är det sjukt. Suget och lockelsen får inte bli i överkant eller sjunka för lågt. Mina ingångar inom konsten består främst i denna besatthet. Det är ett intensivt spel av inre motsättningar och känslan av att vara inlåst och beroende av omgivningen men lockad av så mycket mer. 

Det är i en tyst konfrontation mina verk bottnar, med kopplingar till exhibitionism/voyeurism - vem betraktar vad och varför? De återkommande bildliga momenten av kapade eller täckta huvuden, löst hår och uppskurna bukar är uttryck för anonymitet men relaterar också till Julia Kristevas koncept om abjektet. Det som vacklar mitt emellan olika definitioner, och som därför frammanar känslan av meningslöshet och obehag. Det korrelerar med det sexuella begäret och idén om moraliskt förfall som något lockande fyllt av tomhet. 

Jag använder mig mycket av päls och människohår, som blandas med fejk-hår och fejk-päls. En rad material som är livfulla och ganska lika, men bär på vitt skilda associationer som de av äckel, mjuk trygghet och flärdfullt lyx. Ett livfullt typ av material i kontrast till betongen och gipset som jag också använder flitigt, och som tvärtom associeras med orörlighet och förstelning.

Teknik/arbetsområde
AteljébesökBlandade teknikerInstallationKonceptuell konstOffentlig utsmyckningPerformancePlatsspecifik konstSkulpturTeckningÖvrigt

Bor och arbetar i Boxholm BFA (with Hons.) från Glasgow School of Art - Sculpture and Environmental Art 2016 Börjar MFA på Valands Konsthögskola, Göteborg, till hösten (2020) Medlem i KRO, Skulptörförbundet och Konstnärsföreningen ALKA i Linköping.

Born in Kristianstad, Sweden, 1988. Grown up in Motala and Mjölby
BFA (with Hons.) Sculpture and Environmental Art at Glasgow School of Art

Education:
2020 – 22:  (Upcoming) Master in Fine Art, Valand Academy, Gothenburg 
2013 – 16:   BA(Hons) of Fine Art – Sculpture and Environmental Art, Glasgow School of Art, Scotland
2012 – 13:   Ölands Art College (supplementary year), Skogsby, Sweden
2011 – 12:   Ölands Art College 2, Skogsby, Sweden
2011 – 11:   Exhibit Knowledge (7,5hp), Design I (7,5 hp), The University of Linköping, Sweden
2007 – 08:   Öland School of Fine Art 2 , Skogsby, Sweden
2004 – 07:   The Arts programme, Anders Ljungstedts Gymnasium (Secondary School), Linköping, Sweden


Upcoming:
2019-2020:
Öna Residency, at Öna Culture Sanctionary, Sweden
Currently participating in a residency pilot projekt at a nature and culture sanctuary called Öna, in Sweden. It’s arranged by the “art consultant” Lena Wiklund together with The Museum of Östergotland and six other artists (SWE)

2020
Radar 1: Push Puppet, with Jonathan Dewoon at Passagen, Linköping (SWE)


Selected Exhibitions/Projects:
2020
Radar 1: Push Puppet, with Jonathan Dewoon at Passagen, Linköping (SWE)
Window Dressing Portals, Konstavenyn — project initiated by Tranås Kultur and Kultivera, Tranås
Dekadansbanan — En lek med oändlig optimism och storhetsvansinne, Residency Öna Kulturreservat

2019
The Sculpture Festival, group exhibition in Oxelösund and The Castle of Stjärnholm (SWE)
Sculpture at Löfstad, group exhibition at The Castle of Löfstad, Norrköping, (SWE)
Defined Ground with Jonathan Dewoon, Fiskhuset, Nyköping (SWE)

2018
Nyfiket, yrvaket - Territorium, light installation/enlightened sculptures, commission work for the Municipality of Linköping during Vinterstad i Ljus, Skylten, Linköping, SWE
Östgötaforum, group exhibition, Kulturforum, Norrköping (SWE)
Aniversary Exhibition for Passagen Art Hall, Linköping (SWE)

2017
RSA New Contemporaries 2017, Royal Scottish Academy, Edinburgh (UK)
The Principle of Internal Rejection, with Viktor Lysell Smålänning, at Laurieston Arches, Glasgow (UK)

2016
New Flesh, with Morgan Russell, Garage Space, Glasgow (UK)
One is not Born, but Rather Becomes, with Rebecca Lindsmyr, The Art School, Glasgow  (UK)
It’s all Downhill from Here, Barnes Building, Glasgow  (UK)
Boot Cut, with SEA4, Barnes Building, Glasgow (UK)

2015
Sculptyour Envrionment, with SEA4, Barnes Building, Glasgow (UK)
Konst åt Alla, group exhibition at Boxholm Folkets Hus, Boxholm (SWE)
FLYTT!, group exhibition with/at ALKA, Linköping (SWE)
Yeah You Like That?, group exhibition with SEA 3, Fleming House, Glasgow (UK)

2014
In the Flesh, with Beatrice Johansson, The Old Hairdressers, Glasgow (UK)
End of term exhibition, The Garage Space in Barnes Building, Glasgow (UK)

2013
Skepnadsskiftare (Shape Shifter), solo exhibition, Oskarshamns Konsthall (SWE)
Exodus, final exhibition, Ölands Konstskola II, Kalmar Konstmuseum (SWE)
Men hur ser du ut egentligen? Group exhibition, Galleri Kronan, Norrköping (SWE)

2012
Don’t You Wish Your Girlfriend Was a Freak Like Me? Alba S. Enström + Ölands Konstskola II, Kalmar Konstmuseum (SWE)
Short Date, group exhibition with/at ALKA in connection with City Art Link, Linköping (SWE)
5 Sec Culture, final exhibition with Ölands Konstskola II, Kalmar Konstmuseum (SWE)


Scholarship/Awards:
2016        RSA New Contemporaries, Selected Artist
2015        Region Östergötlands Cultural Award
2015        Wivi, Marta and Åke Liljesons foundation
2009       Wivi, Marta and Åke Liljesons foundation


Other:
Member of The Swedish Sculptors’ association
Member of KRO
Member of the Artist Association ALKA

Represented by Folkets Hus och Parker
Represented by Sundsvalls Museum
Represented by Oskarshamns Municipality
Represented by Kalmar County Council
Represented by private collectors

Kontakt

Adress:
Dalgårdsgatan 4 (Källarlokal)
590 11 Boxholm
Tel: 0706104738
Epost: jennifer.spangerud@hotmail.com
Hemsida: http://jenniferspangerud.se
Portalen - Mellan benen, bakåt och uppochner
I en illustration* från 1514 av Hans Baldung Grien står en kvinna på alla fyra, kikandes mellan benen, bakåt och uppochner. Hon försöker få ett “magiskt perspektiv på tillvaron”. Illustrationen är en av många liknande som gjordes av häxor och prostituerade under 1500-talet, bilder med fokus på kvinnlig sexuell stimulans, en för sin tid abjekt eroticism. ​ ‘Portal’ är ett brokigt assemblage av sammanvuxna kroppsdelar. De särade benen bildar en köttslig portal och akten är “felvänd”; en symbol för den omvända ordningen. Posen är erotisk och aktiv, men gips och papper tidlösa, hårda, döda material långt ifrån köttsliga. ​ * Hans Baldung Griens etsning New Years Wish with Three Witches, 1514
Dockan - En tunn strimma av hår
Dockor är stela och uttryckslösa, släta och lite skeva i sin avbild av människan. De har florerat länge inom skräckgenren med sin kusliga uppsyn och har i samhället ofta fått agera metafor för den negativa effekten av visuella stereotyper. I motsats till dockor så har gosedjur tillskrivits en betryggande effekt. Den här dockan har fått ett gosedjurs karaktär, med päls som täcker kroppen. Den sitter bakåtlutat positionerad på en kal, kall och lite förfallen rundel av betong. Betong som i sig associeras till begrepp som orörlighet och förstelning och har en yta som tycks avvisa mänsklig beröring. Det är en karg lite sorglig plats: och en kropp med ett skal av förfalskad trygghet och lyx. Avsaknaden av ögon och öron; ingen kontakt med omvärlden och med ett blänkande smycke där könet skulle sitta, om det funnits något. En tunn strimma av mänskligt hår faller från smycket ner på betongen.
Passive Aggressive
Never Saw Your Body
Lying Sleeping Dead Desire
New Flesh
Samarbete med Morgan E. Russell, Skottland
The Devil is in the Detail
2015/2016 The Devil is in the Detail består av två leksaksdjur i trä som är omgjorda med slipmaskin och en degliknande rosaaktig pasta för att forma atypiska könsorgan. Djuren står upp-och-ner och tittar sig själva i spegeln, samtidigt som spegeln visar upp de privata delarna inför betraktaren. Projektets titel är tänkt att åsyfta den uppmärksamhet som vi tenderar att fästa vid detaljer som egentligen inte torde spela någon större roll. ​ Könets placering som ett uppfläkt sår längs torsons framsida är en referens till myten om människorna som varelser med fyra armar och fyra ben —urmänniskorna — vilka levde två och två, men på grund av Zeus rädsla för deras styrka, klövs mitt itu. ​ Verket ställdes ut på Östergötlands Museum 2016, under ALKAs interaktion med museets samling. Björnen och hästen presenterades där som en kommentar till Johan Tobias Sergels verk Faunen. Faunen är en skulptur av en person i en explicit exhibitionistisk pose och ett tills synes atypiskt könsorgan. Den lilla utväxten i svanken väcker får en att undra om det är en avkapad svans eller något annat.
Skyltfönsterportaler
Samarbete med Jonathan Dewoon sommaren 2020, på uppdrag av Tranås Kommun och Kultivera Tranås.. Ett skyltfönster är en avgränsad, kontrollerad och skyddad yta, med ett ansikte utåt, mot det offentliga. På så sätt skulle det kunna ses som en slags portal - en öppning till flera lager och andra verklighetsföreställningar. I Kultiveras skyltfönster kommer det under sommarmånaderna att finnas ett ateljéutsnitt, och fingrar som swipear över glaset. Under Covid-19s framfart har möjligheten att förkovra sig lite extra i hem eller ateljée öppnat sig, en ynnest som också orsakar en övermäktighet i bristen på yttre stimuli. Fingrarna har fått spendera lite extra mycket tid bläddrandes på skärmar. En rörelse vi sällan tänker på och som etsar sig fast i ryggmärgen, precis som när vi lär oss cykla. Också som någon form av dans, rörelser som uttrycker sinnesstämningar och rör sig i automatik, i sökandet efter ny information. En nedärvd jaktinstinkt.

Denna användare har inte lagt till några uppgifter till sin profil ännu.