Jag föddes i Stockholm 4 april 1943. Kom till Linköping lagom till skolstarten och lämnade staden år 1965 som gymnasieingenjör. Efter 5 års arbete som ingenjör i Sverige och Frankrike, övergick jag att jobba ytterligare 5 år inom den kommersiella sektorn vid ett företag i Stockholm. När jag år 1975, som diplomerad marknadsekonom, valde jag att ägna resten av mitt liv till konsten, började en ny resa i mitt liv. Jag var nu 32 år gammal och hade under många år bedrivit konststudier vid vid sidan av mina olika anställningar, bl.a. Konstfackskolans lördagsakademi i Stockholm under 4½ år (1970-75). Och det var också min lärare där, konstnären Erik Kinell, inspirerade mig att satsa 100% på mitt konstnärskap, vilket jag också gjorde.

Vår familj flyttade till en gård vi köpt strax utanför Linköping. Vi den tidpunkten upplevde jag dessvärre ett starkt "Jante-tänkande" inom konstlivet i Linköping. Något av: "Du får inte leka på våran gård"! Men på gården i Slaka och hos konstnärsvännerna i Danmark hittade jag ett nytt livsrum som konstnär. I Danmark fanns gemytet och i Slaka fanns jag lugnet. Så min "arena" som konstnär kom därför att ha sin tyngdpunkt utanför Sverige under närmare 25 år.

Jag var medlem i gruppen Ateneaum Kunstkreds i Köpenhamn under 25 år och hade egen ateljé i Skagen (DK) åren 1986-96. Gjorde dessutom många och långa studieresor inom och utanför Europa under 80- och 90-talet. Jag bodde då oftast hos konstnärsvänner eller i min VW-buss, men hyrde även tillfälliga bostäder, bl.a. i Provence (FR). År 1992 separerade min första hustru och jag efter 29 års äktenskap. Detta efter att jag träffat en ny kvinna. Vi bodde dock alla kvar på gården utanför Linköping ytterligare 8 år, till och från.

År 1998 gifte vi oss i Melbourne och år 2000 flyttade "nya familjen" till Kisa, där vi byggde upp vårt gemensamma projekt, Hjortslunds Ateljéer. Verksamheten där expanderade snabbt, med ett stort fokus på brukskeramik i stengods. Plötsligt gick nästan all min tid åt till arbetet i keramikverkstaden istället för jobbet i målarateljén. Grundtanken med projektet var; att jag skulle få fortsätta jobba med fokus på måleriet och min hustru med leran. Nu tvingades jag istället att arbeta mestadels i krukmakeriet för att den verksamheten skulle fungera. Förbrukningen av lera låg snart uppe på dryga 3 ton/år och besöksantalet runt 4000 vuxna besökare årligen. Plötsligt dök en tidigare arbetskamrat till mig från 70-talet upp, som "åt sig in i familjen" och övertog snart även min hustru.

Sommaren  år 2013 tvingades jag flytta från Hjortslund till ny tillfällig bostad. Som tur var, så tillät vårt äktenskapsförord att jag fick ta med mig mina målargrejor, vilket betydde mycket för mig.  Jag kunde därför redan hösten 2017, efter 4 års hårt arbete och i min nya roll som konstnär och "halvtidspappa", visa 50 oljemålningar på Galleri Bellman i Stockholm hösten 2017. Detta var min första utställning efter separationen och hade temat: "Sånger från hjärtat".

Mitt liv förgylldes våren 2018 med en fantastisk ateljé/bostad mitt emot Kisa Wärdshus, med direkt ingång från gatan. Senare (år 2020) har även galleriet StudioEtt tillkommit. Även detta med direkt ingång från gatan i samma fastighet. Efter några jobbiga år har alla pusselbitar äntligen fallit på plats igen.  Jag lever nu åter ett lyckligt konstnärsliv.

Teknik/arbetsområde